Miljö- & Kvalitetsdokument
Tillbaka

Fullständig broschyr som PDF (4.1 MB).


Aluminium - den "gröna" metallen

Förekomst
Aluminium är näst efter syre och kisel det vanligaste grundämnet i jordskorpan. Ur mineralen bauxit framställs aluminiumoxid, utgångsmaterialet vid metalltillverkningen. Bauxit förekommer i tropiska och subtropiska områden. Dagens aluminiumprodukter utgör en framtida materialresurs. Tillgången på aluminium kan betraktas som obegränsad. Omkring 8 % av jordskorpan består av aluminium i form av olika mineraler, i första hand silikater. Om du fyller en skottkärra med 100 kg jord så innehåller den (i genomsnitt) 7 kg aluminium. Aluminiumföreningar är följdaktligen naturliga inslag i vår miljö och förekommer i praktiskt taget allt som omger oss, även i det vi äter och dricker.
100 kg svensk tomtmark innehåller i genomsnitt
drygt 7 kg aluminium.
Miljö
Miljö Brytningen sker i dagbrott. För att minska påverkan sker brytningen ofta i rutor där man håller orörda områden mellan rutorna. Detta underlättar den restaurering - återfyllnad, plantering och återförande av djur - som görs på miljökänsliga områden. Klimatet i område- na ger gynnsamma förutsättningar för snabb återväxt. Miljömedvetandet i de länder som är aktuella har successivt ökat och är i dag stort. Verksamheten regleras genom lagstiftning och övervakas av myndigheter. Ytan är öppen under 5 -10 år (förberedelse, brytning, avslutning, återfyllning, plantering och växtstart).

Bauxitbrytning
Bauxit och andra aluminiummineraler bildas när bergarter vittrar och urlakas. Processen pågår ständigt och sker avsevärt snabbare än dagens uttag. Bauxitbrytning förekommer huvudsakligen i tropiska och subtropiska områden i Latinamerika, Sydamerika, Väst- och Centralafrika samt Australien.
Bauxitbrytning: I bakgrunden naturlig skogsterräng. Närmare i bild syns pågående bauxitbrytning. Fyndigheten är ca 5 m djup. I förgrunden ungskog på mark som återställts. På 10 år blir träden 6-8 meter höga.
Aluminiumoxid
Bauxiten kan inte tjäna som utgångsmaterial vid metalltillverkning. Därför måste den förädlas till aluminiumoxid (Al2 O3). Det görs genom Bayermetoden, en process där krossad och mald bauxit löses upp med hjälp av alkalisk vattenlösning -Bayervätska. Efter utvinning av aluminiumoxid återstår huvudsakligen oxid och hydroxider av järn och kisel samt alkaliska föreningar från Bayervätskan. Massan är röd (av järnföreningar) varför produkten kallas rödslam.
Ny vegetation på återställd damm.

Miljö 
Massan (rödslammet) tas normalt tillvara i stora bassänger. Av såväl miljö- som kostnadsskäl återvinns alkaliinnehållet i allt högre grad och återförs till Bayerprocessen. Halten restalkali sänks så att återvegetation blir möjlig. I bland annat Australien finns exempel på hur stora, fyllda bassänger med lakrester återställts med ny ytvegetation av gräs och träd

.
Primäraluminium
Tillverkningen sker enligt Hall-Héroult-processen, en elektrolyscell där en kolkatod bildar botten. I denna löses aluminiumoxid i en saltsmälta av fluoridsalter, huvudsakligen kryolit. Detta sker vid 960°C. Likström leds från en kolanod, som hänger ned i saltsmältan, till kolkatoden. Där spjälkas aluminiumoxiden. Syret, som frigörs vid anoden, reagerar och bildar koloxider och aluminiummetallen samlas på cellens botten.


Elförbrukningen för elektrolyscellerna har successivt minskat för att i moderna anläggningar vara nere på 13,3 kWh / kg aluminiummetall. (Se diagram).


.
Miljö
Europeiska aluminiumindustrin har gjort stora investeringar för att öka energiutbytet i produktionen och förbättra miljön i och utanför fabriksenheterna. Utsläppen till luft och vatten har minskat väsentligt. Vid inköp av aluminium lägger Sapa stor vikt vid leverantörens förmåga att tillverka metall med låg energiförbrukning och minsta möjliga påverkan på miljön.

Produktion aluminiumprofiler
Utgångsmaterialet vid tillverkning av aluminiumprofiler (strängpressning) är rundgöt, framställt av primäraluminium och/eller återvunnet material. Göten kapas till ämnen, som värms i en induktionsugn till en presstemperatur på 450-500°C. Det uppvärmda ämnet pressas med stor kraft genom ett verktyg och den färdiga profilen löper ut ur verktyget. Kylning sker omedelbart med luft eller vatten och därefter sträcks profilen till den rätta rakheten och för att frigöra spänningar. Materialet får sin slutliga hållfasthet genom varmåldring (härdning).

Miljö
Vid strängpressning sker inte några nämnvärda utsläpp. Energiförbrukningen för strängpressning är ca 1 kWh per kg profil. Åtgärder vid produktion vidtas för att minska energiförbrukning, genom att:
• införa effektivare induktionsugnar.
• införa effektivare hydralikpumpar.
• öka användningen av frekvensreglering av kylfläktar.

Pressverktygen rengörs från aluminium med hjälp av natriumhydroxidlösning, var vid metalliskt aluminium löses upp. Sapa minimerar metallförlusten genom att styra verktygsflödet - så långt som möjligt sparas aluminiumet i verktygen mellan presstillfällena. Åtgärden minskar avfallsmängden med 200-300 ton hydroxidslam per år.
Lätt att återvinna
Metallförlusten vid omsmältning är ringa och det omsmälta materialet behåller samma kvalitet. Därför kan metallen användas för samma produkt om och om igen. Vi talar om i det närmaste absolut återvinning. Vid återvinning förloras endast några få procent metall. Det aluminium som lämnar kretsloppet blir återigen aluminiumoxid, en naturlig beståndsdel i vår miljö. Vid återvinning av aluminium, behöver man vid smältning bara tillföra ca 5 % av den energi som åtgår vid framställning av primäraluminium. Målet med återvinning är att, från spill och uttjänta produkter, på ett ekonomiskt och miljöriktigt sätt tillverka nytt material med hög kvalitet. Råvaran för återvinning är i princip av två olika slag: processkrot och spill från aluminiumindustrin i samband med tillverkning av profiler och produkter, samt uttjänta produkter.

Processkrot är lätt att identifiera och har i regel en väl känd sammansättning, medan aluminium från uttjänta produkter är väsentligt mer komplext. Vanligen består produkterna av flera olika material, som måste skiljas åt före återvinning. Allt aluminium som görs tillgängligt för aluminiumindustrin kan återvinnas. Aluminiumindustrin och dess kunders processkrot återvinns till nära 100%. Sapa i Vetlanda, har i eget omsmältverk kapacitet att återvinna 35 000 ton per år. Skälet är ökad efterfrågan på aluminiumprofiler och ett ökat miljömedvetande på marknaden. Insamling och sorteringssystem förbättras. Därför kommer allt större del av Sapas råvara att utgöras av omsmält aluminium.
 

Aluminiumprofiler till Industrigolv, trappor och räcken. Efter sin brukstid återvinningsbara till 100%.
Processkrot och aluminiumprofiler från uttjänta produkter.
Omsmältning av processkrot och uttjänta aluminiumprofilprodukter.